novembermorning

Det är helt sjukt att man kan påverkas så av en enda person. Att samtidigt som allt annat man gör tänka på den personen och undra vad den tänker själv. Att känna sig bäst i världen när personen finns nära och man har varandra, för att sedan känna sig hur deprimerad som helst när personen sakta går iväg utan en blick, eller kram. En enda person har fått mig att må dåligt de senaste veckorna, inte för något den gjort, snarare inte gjort. Det är ganska idiotiskt egentligen, så nu har jag bestämt mig för att jag inte tänker må dåligt längre. Fuck him.